Bottenfauna

Vad är bottenfauna?

Bottenfauna kallas de små djur som är knutna till bottnar i vatten­­­miljöer. Dit hör många insektsgrupper, som dagsländor, bäcksländor, natt­sländor, trollsländor, tvåvingar och skalbaggar. Andra vanliga djurgrupper är iglar, kräftdjur, mollusker och maskar. Bottenfaunans sammansättning avspeglar den miljö de lever i och kan användas som en indikator på miljöförändringar. Bottnarnas djursamhälle utgör en stor del av den biologiska mångfalden i ett vatten­drag. Bottenfaunan är också en viktig födoresurs för fisk och spelar en viktig roll i nedbryt­­ningen av organiskt material.

Den vanliga nattsländan Hydropsyche siltalai lever i strömmande vatten, där den håller sig fast med kraftiga klor i bakändan. Den spinner ett mycket fint nät, som ett fiskenät, där den fångar organiska partiklar som den äter. Efter en tid i vatten förpuppas den och lever sedan ett tag som en flygande nattslända.

Den sällsynta snäckan Omphiscola glabra lever främst i mindre vattensamlingar. Arten är rödlistad i kategorin "Nära hotad" och hotas främst av utdikning och igenfyllnad av vattensamlingar.

Avspeglar vattenkvalitetsförändringar

Bottenfaunaundersökningar är idag en mycket allmänt före­kommande undersöknings­parameter för att studera effekter av föroreningsutsläpp och annan påverkan som leder till vatten-kvalitets­förändringar. Det finns standardiserade metoder för klassificering och bedömning av vattendrag. Den vanligaste är sparkprovtagning med handhåv.

Genom att jämföra bottenfaunan upp- och nedströms ett föroreningsutsläpp kan man utläsa hur miljön påverkats av utsläppet. Vid stora infrastrukturprojekt kan bottenfaunaundersökningar utnyttjas för att kontrollera miljöpåverkan , så har t ex skett inom projekt Hallandsås, där bottenfaunaundersökningar användes kontinuerligt under tunnel-bygget 1997 -2013. Inom kalkningsuppföljningen undersöks bottenfauna rutinmässigt för att studera försurningens påverkan och kalkningens effekt i vattendrag och sjöar. Det är ofta stora program som administreras av länsstyrelserna.

Inom den svenska vattenförvaltningen (Sveriges tillämpning av EU:s vattendirektiv) ingår bottenfauna som kvalitetsfaktor för klassning av ekologisk status. Precis som andra biologiska parametrar ger botten­faunan en integrerad bild av påverkan från många olika faktorer under en lång tidsperiod.

Ett mått på biologisk mångfald

Bottenfaunaundersökningar kan också användas för att utvärdera effekter av vattenvårdande åtgärder på den biologiska mångfalden. Stora uppföljningsstudier har gjorts inom de stora vattenvårdsprojekten i västra Skåne, Kävlingeåprojektet och Höjeåprojektet, där bottenfaunan följts upp under flera år i anlagda dammar och våtmarker.

Bottenfaunabasen

Ekologgruppen har utvecklat en avancerad databas för bottenfauna i MS Access, vilket gör att utveckling av redovisningar och framtagande av statistik underlättas. Bottenfaunadatabasen innehåller resultat från ca 6000 undersökningar på 1800 lokaler i vattendrag och sjöar i Sverige.

Databasens uppbyggnad ger möjligheter till unika sammanställningar över t ex vilka arter som noterats i ett visst avrinningsområde, län, eller kommun. Man kan också räkna fram totala antalet arter inom ett geografiskt område och vald tidsperiod etc. Arträkningen är avancerad på det sättet att den tar hänsyn till hur långt olika individer bestämts (art, släkte, familj osv). Basen utför automatisk beräkning av alla vanliga index, både matematiska och biologiska. Automatisk beräkning har också lagts in av de index som ingår som grund för statusklassning i de nya bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket Handbok 2007:4)